Wikipedia:Utvald artikel/2008
FrÄn Wikipedia
Sektionen "utvald artikel" pÄ huvudsidan lyfter fram en av Wikipedias utmÀrkta artiklar. (Artikelnomineringar)
Arkiv av tidigare utvalda artiklar pÄ huvudsidan: 2004 - 2005 - 2006 - 2007 - 2008
I dag Àr det söndag 9 november 2008, vecka 45 - Rensa sidans cache
Dessa blir automatisk upplagda pÄ huvudsidan tvÄ gÄnger per vecka (midnatt natten till mÄndag samt klockan 12 pÄ torsdag, UTC).
För att föreslÄ en artikel som en veckas utvalda artikel, skriv pÄ en diskussionssida för en vecka pÄ Wikipedia:Utvald artikel.
Vecka 1 â 31 december 2007 - 6 januari 2008
Den uraliska sprĂ„kfamiljen bestĂ„r av ungefĂ€r 30 beslĂ€ktade sprĂ„k, som talas av knappt 25 miljoner mĂ€nniskor i huvudsak i Ăst- och Nordeuropa samt i nordvĂ€stra Asien. De mest kĂ€nda sprĂ„ken tillhör den finsk-ugriska undergruppen. HĂ€r kan nĂ€mnas finska, estniska, ungerska och samiska. Dessutom ingĂ„r den samojediska sprĂ„kgruppen bland de uraliska sprĂ„ken. Typologiskt har de uraliska sprĂ„ken stor bredd, men vissa egenskaper Ă€r förhĂ€rskande eller vitt utbredda: en rik agglutinerande morfologi, sĂ€rskilt ett rikhaltigt kasussystem med upp till 20 kasus, negation sker med ett böjt hjĂ€lpverb och vokalharmoni har stor utbredning. BenĂ€mningen uraliska sprĂ„k har anvĂ€nts sedan början av 1800-talet, och den grundar sig pĂ„ att flertalet av dessa sprĂ„k talas i nĂ€rheten av Uralbergen, i grĂ€nsomrĂ„dena mellan Asien och Europa. OmrĂ„det för de uraliska sprĂ„kens gemensamma ursprung fanns sannolikt i centrala eller södra UralomrĂ„det, vilket gett sprĂ„kfamiljen dess namn. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Archaeopteryx brukar kallas för den Àldsta kÀnda fÄgeln och levde under yngre jura för runt 155-150 miljoner Är sedan i det som idag Àr södra Tyskland. Den utgör i mÄnga avseenden en mellanform mellan befjÀdrade dinosaurier och fÄglar, dÄ den hade fjÀdrar och vingar, men ocksÄ tÀnder och ett skelett som liknade smÄ köttÀtande dinosauriers. UrfÄgeln var stor som en skata och dess fjÀdrar pÄminner om fjÀdrarna hos dagens fÄglar, vilket inte bara visar pÄ en förmÄga att flyga, utan ocksÄ att den var varmblodig. Dessa drag, som kan jÀmföras med en theropods, satte igÄng en het debatt om evolutionen dÄ fyndet gjordes. MÄnga har sett Archaeopteryx som den sanna 'felande lÀnken' mellan reptil och fÄgel: den var kanske den första dinosaurien som tog steget frÄn att bara kunna uppehÄlla sig pÄ landbacken till att ocksÄ kunna flyga. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 2 â 7 januari - 13 januari
MunksnÀs-Haga var en stadsplan för vÀstra Helsingfors uppgjord av Eliel Saarinen under början av 1910-talet. Den första versionen presenterades Är 1911 och dominerades av monumentalism. Den kritik som Saarinen fick för sitt förslag till stadsplan för Canberra samma Är gjorde att han minskade formalismen i sitt följande förslag. I sitt slutgiltiga förslag presenterade Saarinen avenyer i Haussmannstil, intima bostadsomrÄden inspirerade av Raymond Unwin och stora bostadsblock inspirerade av Otto Wagner. Planen publicerades i en bok Är 1915 men förverkligades endast i liten skala. Planen anvÀndes dock av finlÀndska arkitekter som en lÀrobok om stadsplanering. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Tchad Àr en stat i Centralafrika. Den grÀnsar till Libyen i norr, Sudan i öster, Centralafrikanska republiken i söder, Kamerun och Nigeria i sydvÀst, samt Niger i vÀster. Norra delen av Tchad ligger i Saharaöknen. Tchad indelas i tre större geografiska regioner: en ökenzon i norr, ett torrt SahelbÀlte i mitten och en mer fruktbar savann i söder. Tchadsjön, som landet Àr uppkallat efter, Àr den största vÄtmarken i Tchad och den nÀst största i Afrika. Tchads högsta topp Àr Emi Koussi i Sahara, och den klart största staden Àr huvudstaden N'Djamena. Tchad bebos av över 200 olika etniska och sprÄkliga grupper. Franska och arabiska Àr de officiella sprÄken. Islam Àr den mest spridda religionen. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 3 â 14 januari - 20 januari
Hungerstrejken i Nordirland 1981 var kulmen pÄ en fem Är lÄng protest av irlÀndska republikanska fÄngar under konflikten i Nordirland. Protester inleddes 1976 nÀr den brittiska regeringen slutade ge paramilitÀra fÄngar sÀrskild status som krigsfÄngar eller politiska fÄngar. 1980 Àgde den första hungerstrejken rum, med sju deltagare, vilken varade i 53 dagar. Den andra hungerstrejken Àgde rum 1981 och var en kraftmÀtning mellan fÄngarna och den brittiska premiÀrministern, Margaret Thatcher. En av hungerstrejkarna, Bobby Sands, valdes under strejken till parlamentsledamot, som en följd av medial bevakning vÀrlden över. Hungerstrejken radikaliserade den irlÀndska nationaliströrelsen och var den starkaste anledningen till att Sinn Féin kunde bli ett politiskt parti med en bred vÀljarbas bland den nordirlÀndska befolkningen. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Edvard I (1239-1307) var kung av England frÄn 1272. Han var cirka 188 cm och kallades dÀrför Longshanks (LÄngskÄnk), men Àven Hammer of the Scots (Skottehammaren). Han blev kÀnd som den monark som erövrade Wales och behöll Skottland under engelsk överhöghet. Han tilltrÀdde tronen 21 november 1272 efter faderns död och regerade fram till sin egen död 1307. Han gifte sig tvÄ gÄnger. I sitt första Àktenskap med Eleanora av Kastilien fick han sexton barn, och hennes död 1290 pÄverkade Edvard djupt. Hans andra Àktenskap, med Marguerite av Frankrike, kÀnd som Frankrikes pÀrla av sina engelska undersÄtar, gav tre barn. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 4 â 21 januari - 27 januari
StormfÄglar (Procellariidae) Àr en familj av havsfÄglar inom ordningen Procellariiformes. StormfÄglarna lever av fisk, blÀckfisk och krÀftdjur, och flera av arterna Àter gÀrna fiskrens och kadaver. Alla familjens arter förflyttar sig oerhört lÄnga strÀckor under sina födosök och mÄnga arter genomför lÄnga transekvatoriella förflyttningar. De hÀckar i fÄgelkolonier, lever i livslÄnga monogama förhÄllanden och Àr filopatriska, det vill sÀga ÄtervÀnder till den plats dÀr de föddes för att hÀcka. Alla arter lÀgger bara ett Àgg per hÀckningssÀsong. BÄde ruvningsperioden och tidspannet dÄ förÀldrarna tar hand om sina ungar Àr exceptionellt lÄnga för att vara bland fÄglar. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Hults Bruk ligger vid Ă
gelsjön i norra Ăstergötland strax vĂ€ster om Ă
by. Ă
gelsjön ligger i en dalsÀnka omgiven av KolmÄrden och Kvillingeförkastningen och vid sjöns sydöstra Ànde ligger Hults Bruk. Den 25 februari 1697 köptes omrÄdet av Jakob Reenstierna (d.y). Han ansÄg att detta var rÀtt plats för ett jÀrnbruk och den 4 maj 1697 fick han privilegium frÄn Bergskollegium pÄ "en knipp- och manufakturhammare vid frÀlsetorpet Hult". Kring smedjorna vÀxte ett samhÀlle fram. PÄ 1800-talet startade bland annat yxtillverkning. Numera ingÄr bruket i Hultaforskoncernen. Förutom yxor tillverkar man Àven spett. Mer Àn hÀlften av produkterna exporteras. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 5 â 28 januari - 3 februari
Antiochos III den store, född Är 242 f.Kr., var kung i det seleukidiska riket frÄn 223 f.Kr. till 187 f.Kr. Antiochos tid som kung var en omvÀlvande period dÄ stora politiska förÀndringar skedde i den antika vÀrlden. Antiochos III strÀvade efter att ta tillbaka alla omrÄden vilka tidigare kontrollerats av Seleukos I Nikator. Han ÄterupprÀttade imperiets forna maktstÀllning i öster, dÀr han skapade ett system av klient- och lydstater. Han utvidgade riket söderut genom att frÄn Egypten erövra Fenicien, Palestina och södra Syrien. I vÀster, i Mindre Asien ÄterstÀllde han rikets överhöghet, han korsade Hellesponten och Ätertog Trakien. Till slut efter en konflikt med Rom kom han dock att ge upp erövringarna i vÀster. Han reformerade imperiet administrativt genom att reducera provinsernas storlek, han införde en sorts ledarkult med sig sjÀlv och sin gemÄl Laodice III. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Karl LÀrka var en av det svenska 1900-talets mer betydelsefulla dokumentÀrfotografer. Hans stora engagemang lÄg i att Ät eftervÀrlden dokumentera den kultur han sÄg höll pÄ att försvinna, Siljansbygdens bondekultur med dess jord- och skogsbruk, mÀnniskor och berÀttelser. Han fotograferade frÀmst Ären 1916-1934 och kombinerade detta med förelÀsningsturnéer om Siljansbygden. Han dokumenterade ocksÄ mÄnga Àldre mÀnniskors berÀttelser och var mycket aktiv i den rörelse för bevarande av kulturbygderna, som uppstod pÄ 1920-talet, hembygdsrörelsen. Drygt 4200 av LÀrkas glasplÄtar finns idag arkiverade i Mora bygdearkiv. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 6 â 4 februari - 10 februari
Kirurgfiskar Ă€r en familj i ordningen abborrartade fiskar som omfattar 6 slĂ€kten och omkring 80 arter. Till de nĂ€rmaste slĂ€ktingarna rĂ€knas arter ur familjen Zanclidae, fiskarten luvar, och kaninfiskarna (Siganidae). Namnet kirurgfiskar fick dessa djur pĂ„ grund av en skalpellliknande broskig tagg som sitter vid stjĂ€rtfenans rot och som anvĂ€nds i försvarssyfte. Det vetenskapliga namnet Ă€r bildat av typslĂ€ktets vetenskapliga namn, Acanthurus, som beskrevs 1787 för första gĂ„ngen och som i sin tur Ă€r bildat av det grekiska ordet αÎșÎŹÎœÎžÎżÏ
ÏÎżÏ som betyder "taggsvansen". Ăven det grekiska ordet Ă€r en sammansĂ€ttning av ÎŹÎșαΜΞα, ĂĄcantha = taggen och ÎżÏ
ÏÎŹ, ourĂĄ = svansen. Den förste som 1810 beskrev hela familjen var den amerikanske naturforskaren Constantine Rafinesque. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Ăthelbald var kung av Mercia, i nuvarande Midlands i mellersta England, frĂ„n 716 till 757. Under hans lĂ„nga regeringstid blev Mercia det dominerande anglosaxiska kungariket, och Ă„tertog den framskjutna stĂ€llning det hade Ă„tnjutit under 600-talet under de starka merciska kungarna Penda och Wulfhere. Mercias dominans i England fortsatte till slutet av 700-talet. Offa, barnbarn till Ăthelbalds kusin Eanwulf, hĂ€rskade i ytterligare trettionio Ă„r, med början kort efter Ăthelbalds död.
Ăthelbald tilltrĂ€dde tronen efter att hans kusin kung Ceolred dött. BĂ„de Wessex och Kent styrdes av starka kungar vid denna tid, men inom femton Ă„r beskriver den samtida krönikeskrivaren Beda Venerabilis att Ăthelbald hĂ€rskade över hela England söder om floden Humber. Den anglosaxiska krönikan listar inte Ăthelbald som bretwalda, eller "hĂ€rskare över Storbritannien", men detta kan bero pĂ„ krönikans vĂ€stsaxiska ursprung. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 7 â 11 februari - 17 februari
JĂ€mtland Ă€r Sveriges nĂ€st största landskap och ligger i hjĂ€rtat av den skandinaviska halvön i norra Europa. Ăstersund Ă€r landskapets enda stad och pĂ„ Ăstersunds skidstadion pĂ„gĂ„r vĂ€rldsmĂ€sterskapen i skidskytte 2008.
JÀmtland var ursprungligen en sjÀlvstyrande bonderepublik, omrÄdet blev dÀrefter norskt 1178 och var sÄ i mer Àn 450 Är och har varit svenskt sedan 1645. Den egna sÀrarten manifesteras bland annat genom att halvt pÄ allvar, halvt pÄ skÀmt se lÀnet som en republik inom kungariket Sverige. Kung Carl XVI Gustaf Àr Àven Hertig av JÀmtland, en titel han fortfarande anvÀnder sig av dÄ han besöker landskapet.
Historiskt, socialt och politiskt har JÀmtland utgjort ett undantagsomrÄde mellan Norge Ä ena sidan och Sverige Ä den andra, nÄgot som symboliseras i landskapsvapnet dÀr Àlgen, JÀmtland, attackeras frÄn öster och vÀster. Traditionen med fÀboddrift levde lÀnge vidare i JÀmtland och messmör Àr intimt förknippat med landskapet. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Persepolis Àr en forntida ruinstad i södra Iran i provinsen Fars, och var huvudstad i Akemeniderriket. Staden ligger pÄ Marvdasht-slÀtten, vid foten av berget Kuh-e Rahmat, omkring 70 kilometer nordöst om Shiraz, inte lÄngt frÄn floden Pulwar och dess utflöde i Kur. 1979 sattes Persepolis upp pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista.
Byggandet av staden pÄbörjades 521 f.Kr. pÄ order av Dareios I. Det var en del av ett omfattande program av monumentala byggen som syftade till att understryka det akemenidiska Perserrikets enhet och mÄngfald, samt att befÀsta kungamaktens legitimitet. Arbetare och hantverkare frÄn alla rikets satrapier engagerades. Arkitekturen byggde pÄ en originell kombination av stilar som utgÄtt frÄn de olika delarna av riket och utvecklade dÀrmed den persiska arkitekturstil som inleddes i Pasargadae och som Àven Äterfinns i Susa och Ekbatana. Byggandet av Persepolis bedrevs under mer Àn tvÄ Ärhundraden, Ànda tills Perserriket erövrades och staden delvis förstördes av Alexander den store Är 331 f.Kr. (mer ...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 8 â 18 februari - 24 februari
Turkiska Ă€r ett turksprĂ„k som talas som modersmĂ„l av ungefĂ€r 65-73 miljoner mĂ€nniskor, frĂ€mst i Turkiet dĂ€r det Ă€r officiellt sprĂ„k. SprĂ„kets rötter kan spĂ„ras till Centralasien, och de första skriftliga lĂ€mningarna Ă€r nĂ€rmare 1 200 Ă„r gamla. Ă
t vĂ€ster spreds osmanskan - den omedelbara föregĂ„ngaren till dagens turkiska - nĂ€r det Osmanska riket utvidgades. Som en av AtatĂŒrks reformer i början av den nya turkiska republiken, ersattes det osmanska alfabetet 1928 av en variant av det latinska alfabetet. SprĂ„ket reformerades ocksĂ„ genom att avlĂ€gsna persiska och arabiska lĂ„nord till förmĂ„n för inhemska varianter och nybildningar frĂ„n turkiska rötter. Typiskt för turkiskan Ă€r dess vokalharmoni och utprĂ€glat agglutinerande sprĂ„kstruktur med mĂ„nga suffix, vilket innebĂ€r att mycket lĂ„nga ord kan bildas. Grundordföljden i turkiskan Ă€r subjekt objekt verb. Turkiskan har inget grammatiskt genus. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Ulrika kyrka Ă€r en kyrka som ligger i samhĂ€llet Ulrika, Ăstergötland. Den ligger tre mil söder om Vikingstad, 22 kilometer nordvĂ€st om Kisa och tillhör Linköpings stift.
Redan i slutet av 1400-talet hade skogsbönderna i utkanten av Nykils, Gammalkils, Kisa och Malexanders socknar försökt att fÄ uppföra kyrkan. AvstÄndet till deras respektive kyrkor var mycket stort, fÀrdvÀgen var omstÀndig och tidsödande. Detta gjorde att mÄnga, i stÀllet för att ge sig ivÀg till kyrkan, hellre roade sig med annat pÄ söndagarna. För att komma igÄng med kyrkbygget började man köra fram timmer. PÄ grund av pest och krig sköts dock byggnadsplanerna upp i avvaktan pÄ ett gynnsammare tillfÀlle. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 9 â 25 februari - 2 mars
GrÄsparv (Passer domesticus) Àr en fÄgel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). GrÄsparven Àr spridd över stora delar av Europa och Asien, men har Àven av mÀnniskan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och idag Àr den en av vÀrldens mest spridda fÄgelarter. GrÄsparven Àr en kulturföljare och har anslutit sig till mÀnniskan i över 10 000 Är. VÀrldspopulationen uppskattas till ungefÀr 500 miljoner individer. GrÄsparvshanen Àr lik den nÀrbeslÀktade pilfinken och dessa arter förvÀxlas ofta av gemene man. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
GrÄsparv (Passer domesticus) Àr en fÄgel som tillhör familjen sparvfinkar (Passeridae). GrÄsparven Àr spridd över stora delar av Europa och Asien, men har Àven av mÀnniskan introducerats till Amerika, Afrika och Australien och idag Àr den en av vÀrldens mest spridda fÄgelarter. GrÄsparven Àr en kulturföljare och har anslutit sig till mÀnniskan i över 10 000 Är. VÀrldspopulationen uppskattas till ungefÀr 500 miljoner individer. GrÄsparvshanen Àr lik den nÀrbeslÀktade pilfinken och dessa arter förvÀxlas ofta av gemene man. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Scoutrörelsen Àr en internationell vÀrldstÀckande ungdomsrörelse med över 38 miljoner medlemmar i 216 lÀnder. Rörelsens mÄl Àr att utveckla unga mÀnniskor till att bli aktiva, engagerade och ansvarstagande medborgare i det lokala och globala samhÀllet.
Scoutrörelsen grundades 1907 dÄ Robert Baden-Powell anordnade det första scoutlÀgret pÄ Brownsea Island i England. Baden-Powell skrev ner det han ansÄg vara scoutingens grundprinciper i Scouting for Boys (London, 1908). Rörelsen anvÀnder sig av scoutmetoden, ett program för informell utbildning med betoning pÄ praktiska utomhusaktiviteter. Ett annat karaktÀristiskt drag hos rörelsen Àr scoutdrÀkten som ska dölja alla tecken pÄ sociala klasskillnader inom ett land. Tillsammans med drÀkten bÀrs en halsduk och huvudbonad. PÄ drÀkten fÀsts mÀrken, sÄsom den heraldiska liljan, treklövern och andra mÀrken. (mer ...)
Visa - Diskussion - historik
Elin WÀgner var en av de drivande i den första generation av svenska feminister. WÀgner arbetade pÄ tidningen Idun nÀr hon debuterade 1907 med romanen Norrtullsligan om yrkesarbetande kvinnor i Stockholm. WÀgner engagerade sig i kampen för kvinnlig röstrÀtt och blev ocksÄ pacifist. Efter första vÀrldskriget var hon med och grundade RÀdda barnen. Hon var en av kvinnorna som startade Kvinnliga medborgarskolan och hon var redaktör för tidskriften Tidevarvet. Hon var en flitig författare och skrev romaner ur ett feministiskt perspektiv, exempelvis VÀckarklocka.
Visa - Diskussion - historik
Vecka 11 â 10 mars - 16 mars
Mary Wollstonecraft (1759-1797) var en brittisk författare, och feministisk filosof. Under sin korta karriÀr skrev hon romaner, essÀer, reseskildringar, en historik över franska revolutionen, en bok om etikett och en barnbok. Hon Àr mest kÀnd för Till försvar för kvinnans rÀttigheter (A Vindication of the Rights of Woman) dÀr hon argumenterar för att kvinnor inte Àr underlÀgsna mÀn av naturen, utan bara framstÄr som sÄdana för att de saknar formell utbildning. Hon förde fram idéerna om att bÄde mÀn och kvinnor skulle betraktas som rationella varelser och att samhÀllet bör grundas pÄ förnuft. Hon drev bland annat en skola för flickor och skrev Thoughts on the Education of Daughters. I A Vindication of the Rights of Men (1790) kritiserade hon Edmund Burke och tog stÀllning för franska revolutionen. Wollstonecrafts make gav ut hennes memoarer Äret efter hennes död, Memoirs of Mary Wollstonecraft (1798). (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Mary Wollstonecraft (1759-1797) var en brittisk författare, och feministisk filosof. Under sin korta karriÀr skrev hon romaner, essÀer, reseskildringar, en historik över franska revolutionen, en bok om etikett och en barnbok. Hon Àr mest kÀnd för Till försvar för kvinnans rÀttigheter (A Vindication of the Rights of Woman) dÀr hon argumenterar för att kvinnor inte Àr underlÀgsna mÀn av naturen, utan bara framstÄr som sÄdana för att de saknar formell utbildning. Hon förde fram idéerna om att bÄde mÀn och kvinnor skulle betraktas som rationella varelser och att samhÀllet bör grundas pÄ förnuft. Hon drev bland annat en skola för flickor och skrev Thoughts on the Education of Daughters. I A Vindication of the Rights of Men (1790) kritiserade hon Edmund Burke och tog stÀllning för franska revolutionen. Wollstonecrafts make gav ut hennes memoarer Äret efter hennes död, Memoirs of Mary Wollstonecraft (1798). (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 12 â 17 mars - 23 mars
Erik Gustaf Geijer (1783â1847) var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsĂ€ttare. Han var professor i historia vid Uppsala universitet frĂ„n och med 1817 och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien.
Geijer var rektor för Uppsala universitet under flera omgĂ„ngar, samt ledamot av prĂ€stestĂ„ndet i riksdagen dĂ€r han verkade för slaveriets avskaffande pĂ„ den svenska kolonin. Vidare var han medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna. Han var en av de största diktarna, estetikerna och idĂ©givarna i den svenska romantiken. Fram till sitt liberala âavfallâ var han en av den svenska konservatismens starkaste röster. mer ...
Visa - Diskussion - historik
Erik Gustaf Geijer (1783â1847) var en svensk författare, poet, filosof, historiker och tonsĂ€ttare. Han var professor i historia vid Uppsala universitet frĂ„n och med 1817, och blev 1824 ledamot av Svenska Akademien.
Geijer var rektor för Uppsala universitet under flera omgĂ„ngar, samt ledamot av prĂ€stestĂ„ndet i riksdagen dĂ€r han verkade för slaveriets avskaffande pĂ„ den svenska kolonin. Medlem av Götiska förbundet och redaktör för dess tidskrift Iduna. Han var en av de största diktarna, estetikerna och idĂ©givarna i den svenska romantiken. Fram till sitt liberala âavfallâ var han en av den svenska konservatismens starkaste röster. mer ...
Visa - Diskussion - historik
Vecka 13 â 24 mars - 30 mars
Sömn hos djur avser hur sömn upptrÀder hos olika sorters djur. Sömn hos djuren Àr, precis som hos mÀnniskan, en slags medvetslöshet dÀr djuren inte tar emot sinnesintryck och inte gör nÄgra medvetna rörelser. Till skillnad mot vanlig medvetslöshet Àr sömn dagligt regelbunden och djuren kan vÀckas frÄn tillstÄndet. Man har inte kunnat visa att alla djur sover, men mÄnga olika slags djur, allt frÄn lÄgt stÄende ryggradslösa djur till högre dÀggdjur, gör det. Precis som hos mÀnniskor kompenserar djur sömnbrist med lÀngre och djupare sömn Àn normalt dÄ de tillÄts sova ostörda. Man har forskat pÄ sömnens betydelser för djurs inlÀrning och minne men resultaten Àr motstridiga. Man vet dock att djur som hindras att sova dör efter ett par veckor. Sömnens exakta funktion Àr fortfarande okÀnd.mer ...
Visa - Diskussion - historik
SkrĂ€ntĂ€rna (Hydroprogne caspia) Ă€r den största fĂ„gelarten i familjen tĂ€rnor. Globalt har arten ett stort men glest utbredningsomrĂ„de och förekommer hĂ€ckande pĂ„ alla kontinenter utom Sydamerika. I Europa hĂ€ckar större delen av populationen i ĂstersjöomrĂ„det, och i Kaspiska havet, med nĂ„gra mindre populationer i Svarta havet och nĂ„gra enstaka par (frĂ„n Ăstersjöpopulationen) i Ladoga. SkrĂ€ntĂ€rnan Ă€r karaktĂ€ristisk med sin mĂ„sfĂ„gellika flykt som skiljer sig frĂ„n andra tĂ€rnors, sin grova blodröda nĂ€bb och sina hesa, barska lĂ€ten. (mer...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 14 â 31 mars - 6 april
Amerikanska revolutionen kallas hÀndelseförloppet under andra hÀlften av 1700-talet dÄ de tretton kolonierna som kom att utgöra Amerikas förenta stater uppnÄdde sjÀlvstÀndighet frÄn Brittiska imperiet. Under denna period enades kolonierna mot det brittiska styret och gick in i en vÀpnad konflikt som kallas amerikanska frihetskriget, mellan 1775 och 1783. Detta kulminerade i en amerikansk sjÀlvstÀndighetsförklaring 1776 och en slutlig seger pÄ slagfÀltet vid Yorktown 1781, vilket ledde till fred genom Parisavtalet 1783.
Den amerikanska revolutionen omfattade ett antal stora intellektuella och sociala förÀndringar som skedde i det tidiga amerikanska samhÀllet, sÄsom de nya republikanska ideal som fick fÀste hos den amerikanska befolkningen. I vissa kolonier utbröt hÀtska politiska debatter om demokratins roll i statens styrelse. Det amerikanska skiftet till republikanism, liksom den gradvis vÀxande demokratin, orsakade en stor omvÀlvning av den traditionella sociala hierarkin och skapade den moral som bildade kÀrnan till amerikanska politiska vÀrderingar. mer ...
Visa - Diskussion - historik
Josefina av Leuchtenberg, född 14 mars 1807 i Milano, död 7 juni 1876 i Stockholm, var Sveriges och Norges drottning 1844â1859. Hon var Ă€ldsta dotter till den franske generalen EugĂšne de Beauharnais och prinsessan Augusta av Bayern, dotter till kung Maximilian I av Bayern. Josefina av Leuchtenberg gifte sig den 22 maj 1823 med kronprins Oscar, sedermera kung Oscar I. Hon fick fem barn: Karl, Gustaf, Oscar, Eugenia samt August.
NĂ€r Josefina kom till Sverige första gĂ„ngen följde familjens slottskaplan, Jakob Lorenz Studach, med henne. Han blev hennes biktfader i Stockholm men tog sig ocksĂ„ an den lilla katolska församlingen i Stockholm. Att vara katolik i Sverige var vid den tiden omgĂ€rdat av hĂ„rda restriktioner och den katolska mĂ€ssan var endast tillĂ„ten vid Ăsterrikes, Frankrikes, Spaniens och Portugals ambassader i Stockholm.
Visa - Diskussion - historik
Vecka 15 â 7 april - 13 april
Ăengus, Fergus son var pikternas kung frĂ„n 732 till sin död 761. Hans regeringstid kan rekonstrueras i viss detalj frĂ„n ett antal olika kĂ€llor. Ăengus blev huvudkung i Piktland efter en period av inbördeskrig i slutet av 720-talet. Under hans regeringstid underkuvades grannriket DĂĄl Riata och kungariket Strathclyde anfölls med mindre framgĂ„ng. Ăengus var den mĂ€ktigaste hĂ€rskaren i Skottland i över tvĂ„ Ă„rtionden och var inblandad i krig pĂ„ Irland och i England. Kungar frĂ„n Ăengus slĂ€kt dominerade Piktland till 839, dĂ„ ett katastrofalt nederlag mot vikingar inledde en ny period av instabilitet, som slutade nĂ€r Kenneth MacAlpine kom till makten. (mer ...)
Visa - Diskussion - historik
Elamitiska Ă€r ett numera utdött sprĂ„k som talades i det forntida riket Elam i nuvarande sydvĂ€stra Iran omkring 3000â300 f.Kr. Det har inte kunnat visas att elamitiskan Ă€r beslĂ€ktad med nĂ„got annat sprĂ„k. Den hör varken till de semitiska sprĂ„ken (som exempelvis akkadiskan) eller till de indoeuropeiska sprĂ„ken (som till exempel hettitiskan och fornpersiskan). Den Ă€r med sĂ€kerhet inte heller beslĂ€ktad med grannsprĂ„ket sumeriskan. De flesta forskare betraktar elamitiskan som ett isolerat sprĂ„k, men vissa hĂ€vdar att det finns ett slĂ€ktskap med de dravidiska sprĂ„ken pĂ„ Indiska halvön. En hypotes Ă€r att det tillhörde en större sprĂ„kgemenskap i Centralasien innan indoeuropeiska folk bosatte sig dĂ€r och trĂ€ngde undan elamitiskans föregĂ„ngare. Den proto-elamitiska skriften, som började anvĂ€ndas omkring 3200 f.Kr., har hittills inte kunnat tydas. FrĂ„n omkring 2400 till cirka 350 f.Kr. finns elamitiska texter skrivna med kilskrift. Dessa texter utgör alltsĂ„ sammanlagt en tvĂ„tusenĂ„rig tradition. (lĂ€s mer ...)
Visa - Diskussion - historik
Vecka 16 â 14 april - 20 april
Medvetandefilosofi kallas den gren av filosofin som studerar medvetandets natur, mentala processer, mentala funktioner, mentala egenskaper och deras relation till den fysiska kroppen. Kropp-sjÀls-problemet, det vill sÀga förhÄllandet mellan medvetandet och kroppen, betraktas ofta som den mest centrala frÄgan inom medvetandefilosofin, Àven om det finns andra frÄgor rörande medvetandets natur som inte involverar dess relation till den fysiska kroppen. (mer ...)
Visa - Diskussion - historik
Romantiken Àr benÀmningen pÄ en estetik och tankeströmning inom europeisk kulturyttring, och dess epok som varade frÄn och med ingÄngen till 1800-talet och fram till realismen och naturalismen, eller för musikens del impressionismen, övertog dominansen. Tidigare har man ofta anvÀnt termen nyromantiken, dÄ man med romantiken i stÀllet avsett medeltiden. De yttringar av romantik som föregrep den egentliga utblomningen pÄ 1800-talet kallas förromantiken och nyklassicismen. Termen romantiken Àr mÄngtydig, nÀstan svepande, och det finns flera definitioner av den som stÄr i konflikt, fastÀn det Àr allmÀnt accepterat att det uppstÄr en ny strömning i idéer och estetik före Är 1800 som man kallar romantiken. Som epok Àr den framför allt relevant inom konst-, litteratur-, musik-, vetenskaps- och filosofihistoria.
Visa - Diskussion - historik
Vecka 17 â 21 april - 27 april
Tom Waits, egentligen Thomas Alan Waits, född 7 december 1949 i Pomona i Kalifornien, Àr en amerikansk musiker, sÄngare, kompositör, textförfattare och skÄdespelare. Waits Àr kÀnd för sin raspiga, hesa röst, ovanliga instrument och kompositioner som inte följer modet.
Med sin unika röst, sin blandning av blues, jazz och vaudeville samt experimentella inslag som grĂ€nsar till industrial har Waits byggt upp en egen distinkt musikalisk personlighet. Detta har Ă€ven gjort att hans musik Ă€r svĂ„r att kategorisera. TextmĂ€ssigt karaktĂ€riseras Waits sĂ„nger av atmosfĂ€riska portrĂ€tt av bisarra, kĂ€rnfulla karaktĂ€rer och platser Ă€ven om han ocksĂ„ visat intresse för traditionella ballader. Han har ett kultfölje bland fansen och har Ă€ven influerat flera lĂ„tskrivare trots att hans musik sĂ€llan spelas pĂ„ radio eller MTV. Hans lĂ„tar Ă€r mest kĂ€nda för allmĂ€nheten genom coverversioner av mer kĂ€nda artister, till exempel "Jersey Girl" som framförts av Bruce Springsteen, "Downtown Train" med Rod Stewart och "Ol' '55" framförd av the Eagles. I en intervju frĂ„n 2005 hĂ€vdade Bob Seger att Waits musik varit en inspiration för honom. Ăven om Waits album mött blandad kommersiell framgĂ„ng i USA har de ibland sĂ„lt guld i andra lĂ€nder. Han har varit nominerad till flera stora musikpriser och bland annat vunnit tvĂ„ Grammy-priser. mer ...
Visa - Diskussion - historik
Emma Goldman (1869â1940) var en litauiskfödd anarkist, mest kĂ€nd för sin politiska aktivism, författarskap och offentliga tal. Hon betraktades av sina efterföljare som en âfritĂ€nkande rebellkvinnaâ, och av sina kritiker som försvarare av politiskt motiverade mord och vĂ„ldsam revolution.
Goldman föddes i provinsen Kaunas i Litauen. Hennes familj var ortodoxt judisk; Goldman hade ett vĂ„ldsamt förhĂ„llande till sin fader. Ăven om hon gick pĂ„ skola i Königsberg vĂ€grade hennes far att lĂ„ta henne fortsĂ€tta sin utbildning nĂ€r familjen flyttade till Sankt Petersburg. Hon fortsatte dock att lĂ€sa flitigt pĂ„ egen hand och utbildade sig sjĂ€lv om dĂ„tidens politik.
Tillsammans med sin syster Helena flyttade hon till Rochester i delstaten New York i USA vid sexton Ă„rs Ă„lder. Hon gifte sig 1887 men skiljde sig strax dĂ€refter och flyttade till New York City. Hon drogs till anarkismen efter Haymarketmassakern, och trĂ€nades i att hĂ„lla offentliga tal av Johann Most, varefter hon blev en vĂ€lkĂ€nd förelĂ€sare och drog till sig Ă„hörarskaror pĂ„ tusentals mĂ€nniskor. Vid den tiden blev hon ocksĂ„ Ă€lskare med Alexander Berkman, som skulle komma att bli hennes nĂ€rmaste vĂ€n och kamrat livet ut. De planerade tillsammans att mörda Henry Clay Frick, som en handlingens propaganda. Frick överlevde, men Berkman dömdes likvĂ€l till tjugotvĂ„ Ă„rs fĂ€ngelse. Goldman fĂ€ngslades sjĂ€lv ett antal gĂ„nger under de efterföljande Ă„ren, för âanstiftan till upploppâ och illegal utdelning av information om födelsekontroll. Hon gav ocksĂ„ ut den anarkistiska tidningen Mother Earth. mer ...
Visa - Diskussion - historik
Bath Àr en stad i sydvÀstra England med omkring 80 000 invÄnare. Staden grundades i floden Avons dalar runt naturliga heta kÀllor dÀr romarna byggde bad och ett tempel, vilket gav staden dess dÄvarande namn, Aquae Sulis. Edgar kröntes till kung av England i Baths klosterkyrka Är 973. Senare blev staden ett populÀrt sparesmÄl under den georgianska eran vilket ledde till en avsevÀrd utökning som gav ett arv av georgiansk arkitektur tillverkad av Bathsten. Bath upptogs 1987 pÄ Unescos vÀrldsarvslista och har mÄnga olika teatrar, museer och andra kulturella platser som har hjÀlpt staden att bli en viktig turistort med över en miljon övernattande gÀster och 3,8 miljoner gÀster som stannar över dagen varje Är. Staden har tvÄ universitet och ett flertal skolor och college. Det finns en stor servicesektor som ger jobb Ät stadens och omrÄdets befolkning. (lÀs mer ...)
Visa - Diskussion - historik
Tornseglare (Apus apus) Àr en fÄgel inom familjen seglare och enda representant för familjen i norra Europa. Till formen (morfologiskt) pÄminner seglarna om svalorna, men de Àr inte nÀrmare beslÀktade med dessa utan likheterna beror pÄ konvergent evolution. Tornseglaren har en stor utbredning och hÀckar över stora delar av Palearktis. Den Àr en flyttfÄgel och har sina vinterkvarter i Afrika, framför allt söder om ekvatorn. Tornseglare Àr extremt anpassade till ett liv i luften. Utanför hÀckningstiden uppehÄller de sig i luften under flera mÄnader med största sannolikhet utan avbrott. PÄ högsommaren Àr de sociala fÄglarna mycket pÄfallande i luftrummet över stÀderna med sina gÀlla skrik. Vid sina flygmanövrer kan de i störtdykningar uppnÄ hastigheter pÄ över 200 km/h.
Visa - Diskussion - historik
Ramlösa hÀlsobrunn Àr en hÀlsobrunn belÀgen i Ramlösa i sydöstra Helsingborg, grundad den 17 juni 1707 av Johan Jacob Döbelius. Brunnen byggdes upp kring den jÀrnbrunn som Döbelius undersökt 1701, 1705 och 1706. Under loppet av 1700-talet ökade hÀlsobrunnens anseende och besöktes av gÀster frÄn bÄde Sverige och Danmark. Ramlösa brunn hade sin storhetsperiod i början av 1800-talet, dÄ flera medlemmar av kungafamiljen och personer ur adeln regelbundet besökte anlÀggningen. I slutet av 1890-talet fann man en ny och mer mineralrik alkalisk kÀlla, vilket blev starten för det buteljerade vattnet och det moderna Ramlösaföretaget. Samtidigt minskade hÀlsobrunnens ursprungliga verksamhet, som slutligen lades ner 1973. Efter exploateringshot under 1970-talet skyddades flera av byggnaderna som byggnadsminnen och nÀstan hela parken klassades som ett skyddsomrÄde inom byggnadsminnesförklaringen. mer ...
Visa - Diskussion - historik
Norrmalmsregleringen betecknar den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken principiellt beslutades av stadsfullmÀktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats Ät det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad möjliggjordes.
Norrmalmsregleringen var troligen 1900-talets största svenska stadsbyggnadsprojekt och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har kritiserats och beundrats bÄde i Sverige och utomlands, och rÀknas till en av de större och mest karaktÀrsfulla cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden, Àven inberÀknat de stÀder som skadades svÄrt under kriget.
Visa - Diskussion - historik
Akemeniderna (fornpersiska: HakhÄmanishiya) var en persisk dynasti. Namnet "akemenid" syftar pĂ„ grundarklanen (enligt traditionen uppkallad efter en Ă€ttefader vid namn Achaimenes), som runt 556 f.Kr. under Kyros den store befriade sig frĂ„n medernas rike, sĂ„vĂ€l som pĂ„ det stora imperium som blev följden av sammansmĂ€ltningen av de tvĂ„. Akemenidernas rike Ă€r det första av de persiska imperier som hĂ€rskade över en stor del av Mellanöstern. Det strĂ€ckte sig Ă„t norr och Ă„t vĂ€ster till Mindre Asien, till Thrakien och större delen av kustomrĂ„dena vid Svarta havet, i öster Ă€nda till nuvarande Afghanistan och en del av nuvarande Pakistan, och Ă„t söder och sydvĂ€st till nuvarande Irak, Syrien, Egypten, norra Saudiarabien, Jordanien, Israel, Libanon och bort till norra Libyen.
Det imperium som grundades av akemeniderna hotade tvÄ gÄnger Antikens Grekland, erövrade Egypten och fick sitt slut Är 330 f.Kr., dÄ Dareios III dukade under för Alexander den store.
Visa - Diskussion - historik
UmeĂ„ stads kyrka Ă€r en kyrkobyggnad i UmeĂ„ och församlingskyrka i UmeĂ„ stadsförsamling. Kyrkan Ă€r belĂ€gen i centrala UmeĂ„ mitt emot VĂ€nortsparken vid Ume Ă€lvs norra strand. Kyrkan Ă€r en treskeppig hallkyrka i nygotisk stil med tornet placerat pĂ„ sidan av lĂ„ngskeppet, vid den norra fasaden. Kyrkan Ă€r ritad av dĂ„varande stadsarkitekten Fredrik Olaus Lindström och byggd i tegel med stenfot. Kyrkan uppfördes mellan 1892â1894 och Ă€r den tredje i raden av kyrkor pĂ„ samma plats. Tre restaureringar med om- och tillbyggnation av kyrkan har delvis Ă€ndrat kyrkans ursprungliga utseende.
Den första kyrkan i UmeÄ började byggas 1646, samma Är som UmeÄ fick sina stadsprivilegier. Kyrkan placerades i utkanten av staden, vilket kan bero pÄ att man ville ha en begravningsplats intill kyrkan.
Visa - Diskussion - historik
Xenon Ă€r ett icke-metalliskt grundĂ€mne med atomnummer 54 och kemiskt tecken Xe. Det Ă€r en tung, fĂ€rg- och luktlös Ă€delgas som förekommer i mindre mĂ€ngder i jordens atmosfĂ€r. Ăven om gasen sĂ€llan reagerar med andra Ă€mnen kan xenon genomgĂ„ ett fĂ„tal kemiska reaktioner som exempelvis bildandet av xenonhexafluorplatinat (PtF6Xe), den första Ă€delgasföreningen som framstĂ€llts artificiellt.
Naturligt förekommande xenon bestÄr av nio stabila isotoper, men det finns Àven ett 40-tal instabila isotoper som genomgÄr radioaktivt sönderfall. Proportionerna av olika xenonisotoper Àr ett viktigt verktyg vid studiet solsystemets tidiga historia.
Visa - Diskussion - historik
Under emigrationen frÄn Sverige till Nordamerika under 1800- och 1900-talet lÀmnade ungefÀr 1,3 miljoner svenskar Sverige och flyttade frÀmst till USA. Visserligen hade den orörda jorden lÀngs den amerikanska grÀnslandet en stark dragningskraft pÄ fattiga jordbrukare frÄn hela Europa, men vissa faktorer blev sÀrskilt lockande för svenskar.
Den svenska emigrationen till Nordamerika nÄdde sin höjdpunkt efter
